En majdag i år besökte jag Friels kyrka där kyrkvärden Gudrun Carlsson mötte upp för att öppna kyrkoporten och visa mig runt i den vackra gamla kyrkan.
Kyrkan som är i gråsten och sandsten uppfördes på 1200-talet. Dess ursprungliga form finns kvar än i dag. Kyrkan eldhärjades 1612 under danskarnas fälttåg i Västergötland.
Kyrkan hade ursprungligen en klockstapel i ekvirke som senare revs när tornet av granit uppfördes 1884. En liljesten från kyrkogården finns inmurad i tornet.
Friels kyrka har ett rikt inventarium från skilda tider.
Altartavlan erhöll kyrkan 1737 men kasserades vid restaureringen 1881.
Kanske var orsaken hur B.O. Cederbom,(1827-1899) den i bygden väl kände provisorn* och handlaren i Tådene framställer altartavlan i den utförliga beskrivning av Friels kyrka inför restaureringen på 1880- talet.
Cederbom skrev:
” Altartavlan är av simpelt snickeriarbete av trä med målningar; överst Frälsaren, fritt svävande, håller en röd fana med vitt kors i handen därunder ligger två av väktarna klädda i pansar och hjälmar.Stycket mellan övre och nedre avdelningen är målat med små och illa gjorda bokstäver; ‘Han är sargad för våra missgärningar’——”
Altartavlan ersattes då av en Kristusskulptur efter förebild av Thorvaldsen.
Men vid renoveringen 1938 kom åter altartavlan till heders. Omdömet från beskrivningen 1829, att den skulle vara “utan konstvärde”, står sig inte inför nutidens bedömning.
Kristusskulpturen flyttades och fick sin plats på ett nyuppfört dopaltare.
Dopfunten är av sandsten på ena sidan skadad men i övrigt väl bibehållen. Dopfunten är daterad till 1100-talets senare hälft vilket stämmer väl med kyrkans troliga tillkomst.
Till dopfunten finns en dopskål av tenn från 1776 och en dopskål i silver skänkt 1917 av godsägare Jonas R. Kjellberg, Frielsberg och ett dopfat av mässing skänkt 1938 av komminister Linus Jonsson.
Predikstolen som är från 1904 har spegelfyllningar, föreställande de 4 evangelisterna med symboler, utförda av konstnär Regina Kylberg – Bobeck.
Timglaset skänktes 1780 av handelsman Eric Wennerholm, Göteborg.
Regina Kylberg – Bobeck har även målat den vackra rullgardin som i dag hänger på södra väggen i långhuset.
Det finns flera trädskulpturer i ek som härstammar från 1400-talets altarskåp. Gud Fader samt ett manligt helgon med turbanliknande mössa och ett kvinnligt helgon med ringlande lockar.
Många vackra textilier förvaras i sakristians textilskåp.
1945 skänktes en rikt broderad mässkrud av syskonen August och Selma Nilsson, Digrid.
Kyrkan har också under åren kompletterats med antependier och mässhakar i kyrkoårets olika färger, gåvor från föreningar och enskilda.
Ett processionskors snidat i trä av Wilhelm Lund, Friel.
Flera vackra ljuskronor finns i kyrkorummet.
och en 7-pipig ljusstake av järn, troligen medeltid har sin plats i det vackra fönstret i sakristian
Ny orgeln anskaffades 1958, en piporgel med 8 stämmor, byggd av orgelbyggare Orvar Smedman, Lidköping. Fasaden är ritad av arkitekt Adolf Niklasson.
1998 genomfördes en stor restaurering av Friels kyrka. Bland annat långhus och korfasaden omputsades och kalkavfärgades. Kalkmålning av golv, tak och väggar. Bänkarna målades. Utbyte av elsystem och elvärmesystem.
Kyrkan omhägnas av kyrkogården denna i sin tur är omgiven av åldriga ekar, som ger Friels kyrkogård dess särprägel.
Ekarna bestånd var under senare hälften av 1800- talet allvarligt hotat.
1859 skulle yttertaket till kyrkan läggas om, man funderade då på att ta virket till yttertaket genom att fälla en del av de gamla ekarna. Vid gällstämman* i november 1859 uppträdde kapten L.W. Kylberg kraftigt till ekarnas försvar “han försäkrade att låta ekarna stå under hans lifstid”.
Beslutet blev att uppskjuta reparationen av kyrkans tak som senare genomfördes 1861 utan att använda ekarna.
10 år senare var det aktuellt med reparation av kyrkan invändigt och för detta önskade man använda ekarna om man planterade nya.
L.W Kylberg hade nu gått ur tiden, men sonen, direktör Ivar Kylberg protesterade. En kommitté tillsattes för att utreda frågan.
Man kom fram till att bara 13 av de 31 befintliga ekarna skulle få stå kvar. Kylberg erbjöd sig då, att om man helt avstod från avverkning, lämna 13 fullgoda trän av sin vindfällda skog som bidrag till kyrkans reparation. Än en gång räddades ekarna.
1881 ventilerades åter frågan men då beslöts
“ekarna å kyrkogården icke skola fällas eller gallras”
Uppenbarligen har dock avverkning skett någon gång…
När jag stänger kyrkgrinden och lämnar Friels kyrka kommer en gammal schlagertext upp i mitt huvud
Under ekars djupa grönska
vid den gamla sockenkyrkan
Är det alltid lugn och frid
från vardagens strid.
Sorgsna tankar finner glömska
vid den gamla sockenkyrkan.
Ty där finns den lilla stig
där jag mötte dig.
Tack Gudrun för att du öppnade kyrkan, visade och berättade för mig om Friels historiska skatt.
Text/foto Raina K
*provisor = apotekare
*gällstämma = kallades före 1862 en sockenstämma, som var gemensam för alla de socknar som hörde till samma pastorat (gäll).
Nu blev det bråttom för mig och min man att speja efter någon biodlare som kunde ta hand om svärmen innan spejarbina kom tillbaka och klungan lämnade busken. Jag skickade ut ett meddelande i Safeland och där fick jag omedelbart tips om en biodlare i grannbyn Friel. Efter ett telefonsamtal var snart biodlaren hos oss i full mundering och med en låda. 
