Om du vill hitta bromsen till otåligheten i livet och ta dig en stund av lugn och ro. Här har hemsidan två platser att rekommendera,
Tuns kyrkopark och parken vid Gammalstorp

Lugnet har vi inom oss, om vi bara vill.
Och man måste medge att förutsättningarna för långsammare puls och djupare andhämtning är särskild goda om omgivningarna  är……precis så här!

Tuns kyrkopark gränsar till Tuns nya ställplats för turister och vad kan passa bättre för turisterna och för oss Tunbor än att ta en promenad i den lummiga parken.

Där finns sol och skugga, blommor, dofter, liv och fågelsång.  Rum för egna tankar och meditation.

Populärt är att ta en kvällspromenad på skogsstigen runt kyrkomuren med eller utan hund. Fjolårslöven ligger som en mjuk matta på stigen. En koltrast håller kvällskonsert och du kan njuta av försommarkvällen i parken i grönaste, skiraste, spädaste maj.
En plats där du kan släppa taget om vardagen.

Kanske läser du vad som står på informationstavlan
om gravhögen utanför kyrkans stenmur och funderar lite vad som den 5 m höga gravhög kan innehålla.

Njuta av bladgrönt halvdunkel och ljuskimmer.
Att få ro är en sällsam välsignelse.

Hinner Du? Hänga med till Gammalstorp ……   eller skvalar livet mest förbi?

Vi tar in på den lilla grusvägen och möts av ett valv av bokskogsgrönska.

Vi vandrar in i skogen, trampar försiktigt  på heltäckningsmattan av vitsippor.

Vi går in mot den mjuka skogsstigen med lindallén och grind som är känd från dikten “Beatrice Aurorer” av Harriet Löwenhjelm.

Vi gingo i en lindallé
på gul, våta blad,
och tårar sköljde på min kind
och jag var ändå glad

Vi gingo länge hand i hand
och pratade som barn
Så stodo vi med ens framför
en gammal väderkvarn.

Direktör Oskar Dickson ägde gården Gammalstorp från 1906 och elva år framåt. Hans makas syster var författarinnan Harriet Löwenhjelm. Hon besökt släkten vid flera tillfällen på Gammalstorp och har i brev, dikter och tekningar efterlämnat minnen och intryck från den Dicksonska tiden där.

Vi vandrar  vidare medan vinden susar stilla i trädkronorna. Går förbi en stengärdsgård med päls av mossa

och kommer fram till en liten skogstjärn. Träden speglar sig i vattnet. Vattnet som gnistar, och glittrar är till glädje för alla stora och små djur som bor i parken.

En vänlig grönska……..

Jag njuter av den underbara tiden som är. Se till att njuta du också!

Text/foto Raina K