THOMAS ALDÉN HAR ORDET

DSC_0020

Projekt:
Centrumutveckling av landsbygden
Sammanfattning av vad som gjorts och vad som är på gång i Tun
Vid stormötet i slutet av februari i år, som var mycket välbesökt, fick vi in mer än 150 förslag och idéer! Den styrgrupp, som hade bildats inför stormötet, har sedan dess träffats en gång per månad. Gruppens första arbete var att knyta ihop alla idéer och förslag till ett hanterligt antal. Vid stormötet hade redan fem arbetsområden definierats:
Barn, skola och bibliotek
Butik
Attraktivare centrum
Utveckling av besöksnäringen
Byggnation och tomter inklusive frågan om iordningsställande av badet vid Sjövik
Engagemanget i arbetsgrupperna och styrgruppen har varit väldigt givande. Ett antal förslag har redan genomförts eller är på gång. Detta ska ses med beaktande av det arbete som nu genomförs egentligen är en förstudie! Men det är svårt att hålla tillbaka, när engagemanget är stort. Det finns inte några större pengar i projektets förstudie, men vi har ändå fått beslut om en del. Nedan redovisas en del av vad arbetsgrupperna hittills kommit fram till.
Gruppen för barn, skola och bibliotek har tagit fram en omfattande lista över projekt som man vill genomföra. Samverkan med skolan och bibliotek är en förutsättning och kontakter har tagits. Men man vill också att fler engagera sig i frågan om skolan och barnen i Tun. Därför har arbetsgruppen beslutat att bilda en föräldraförening, som gäller för alla barn i Tunbygden, från att de föds tills de slutar gymnasiet. Föreningen kommer att bildas den 19 oktober. Inbjudan kommer att gå ut i olika medier.
Ett av huvudskälen till att detta projekt kom tillstånd, var att rädda butiken i Tun. Kommunledningen har uttryckligen framfört detta till mig som projektledare. Vi vet att Bo Hultman går i pension (gjorde redan i maj månad) och att det därmed behövs en ny ägare. Vi har arbetat med flera olika spår sedan projektet startade men av olika skäl så har de fallit ifrån. Man kan verkligen tala om hopp och förtvivlan! Nu är en lösning på gång, en mycket bra lösning. Många känner redan till den, men jag vill vänta med att redogöra för detta tills allt är klart. Vi återkommer om detta både på denna hemsida och via media.
För att göra Tun attraktivare har myntats begreppet ”Det blomstrande Tun”. Det är ett stort och tidskrävande projekt, men kan genomföras i etapper. F d stadsträdgårdsmästaren i Lidköping Gösta Nilsson har fått i uppdrag att tillsammans med arbetsgruppen att ta fram ett förslag under hösten. Det arbetet kommer att påbörjas i dagarna.
Styrgruppen har diskuterat en annan placering av de containrarna. Att ha en återvinningsstation mitt i centrala Tun är inte lämpligt. En alternativ placering har utstakats och det torde finnas goda möjligheter att det blir en flyttning.
Arbetsgruppen har jobbat på och plötsligt händer saker som inte var tänkt eller planerat, nämligen att flottiljen skänker deras minigolfbana! Den är i förhållande gott skick och kommer att renoveras på KomJobb i Lidköping i vinter. Projektet kommer att finansiera detta genom medel från kommunen.
”Det blomstrande Tun” är ett stort projekt, som omfattar många olika delprojekt, men vi tror att det successivt kommer att växa fram. Det är också ett projekt som engagerar (ska engagera) många. Det kommer att bli tillfällen till detta på olika sätt, men redan nu har styrgruppen beslutat att om ett nytt stormöte i februari 2016. Vi återkommer om detta.
Arbetsgruppen för att utveckla besöksnäringen är också på gång. Den ställplats för husbilar som ställdes iordning i somras är ett exempel. Denna hemsida ett annat! Vi har också inlett ett samarbete med projektet ”Vänerslingan”. Detta är naturligt, då Tun utgör en strategisk del av slingan. Dessutom har vi många sevärdheter och besöksmål, som borde kunna få en större publik!
Vänerslingans ordförande Roland Gustafsson ingår numera i styrgruppen för att underlätta samverkan. Styrgruppen tog, vid mötet i veckan som gick, beslut att bilda en ny förening, nämligen Tunbygdens Intresseförening. Detta kommer att ske i november. Varför ytterligare en förening? Jo, det har visat sig att det behövs en förening, som kan bli medlem i Destinationsbolaget Läckö Kinnekulle, vilket i sin tur är en förutsättning att få in information på deras hemsida. Det medför också att vi kommer att få en s k infopunkt för turistinformation i eller vid butiken. Detta var en fråga som var uppe på stormötet i februari, som nu får en lösning.
Den arbetsgrupp som har det svårast uppdraget är den som arbetar för nybyggnation och framtagande av tomtmark. Det är svårt med de förutsättningar som finns men också att vi väntar på kommunens åsikt i denna fråga. Arbetsgruppen har därför också tagit i frågan om iordningsställande av badplatsen vid Sjövik. Vid stormötet i februari var frågan om ett bad i Tun mycket het så det är en angelägen fråga.
Avslutningsvis kan vi konstateras att engagemanget är stort för att utveckla Tunbygden. Denna förstudie är ett s k BID- projekt, vilket betyder att kraften, idéerna och engagemanget ska komma från människorna som bor och verka på orten. Som projektledare kan jag konstatera det är ingen brist på engagemang bland Tunborna! Tvärtom, väldigt många är inne i projektet och jag är övertygad om att än fler kommer att tycka att det är värt möda att avsätta tid för utvecklingen av sin egen bygd. Det är en tid till nästa stormöte i februari men det finns goda förhoppningar att vi till dess har kommit ytterligare en bit på väg till ett attraktivare Tun.

Thomas Aldén
Projektledare

Text /Thomas Aldén
foto/ Raina K

FRIELS KYRKA

En majdag i år besökte jag Friels kyrka där kyrkvärden Gudrun Carlsson mötte upp för att öppna kyrkoporten och visa mig runt i den vackra gamla kyrkan.

DSC_0166-003

DSC_0022

Kyrkan som är i gråsten och sandsten uppfördes på 1200-talet. Dess ursprungliga form finns kvar än i dag. Kyrkan eldhärjades 1612  under danskarnas fälttåg i Västergötland.

Kyrkan hade ursprungligen en klockstapel i ekvirke som senare revs när tornet av granit uppfördes 1884. En liljesten från kyrkogården finns inmurad i tornet.

DSC_0161-002

DSC_0035

 Friels kyrka har ett rikt inventarium från skilda tider.

ff

Altartavlan erhöll kyrkan 1737  men kasserades vid restaureringen 1881.
Kanske var orsaken hur B.O. Cederbom,(1827-1899) den i bygden väl kände provisorn* och handlaren i Tådene framställer altartavlan i den utförliga beskrivning av Friels kyrka inför restaureringen på 1880- talet.

Cederbom skrev:
” Altartavlan är av simpelt snickeriarbete av trä med målningar; överst Frälsaren, fritt svävande, håller en röd fana med vitt kors i handen därunder ligger två av väktarna klädda i pansar och hjälmar.Stycket mellan övre och nedre avdelningen är målat med små och illa gjorda bokstäver; ’Han är sargad för våra missgärningar’——” 

DSC_0147-003Altartavlan ersattes då av en Kristusskulptur efter förebild av Thorvaldsen.

DSC_0107-002Men vid renoveringen 1938 kom åter altartavlan till heders. Omdömet från beskrivningen 1829, att den skulle vara ”utan konstvärde”, står sig inte inför nutidens bedömning.

DSC_0083-004

Kristusskulpturen flyttades och fick sin plats på ett nyuppfört dopaltare.

DSC_0106-002bbbbDopfunten är av sandsten på ena sidan skadad men i övrigt väl bibehållen. Dopfunten är daterad till 1100-talets senare hälft vilket stämmer väl med kyrkans troliga tillkomst. 
Till dopfunten finns en dopskål av tenn från 1776 och en dopskål i silver skänkt 1917 av godsägare Jonas R. Kjellberg, Frielsberg och ett dopfat av mässing skänkt 1938 av komminister Linus Jonsson.

DSC_0150-003Predikstolen som är från 1904 har spegelfyllningar, föreställande de 4 evangelisterna med symboler, utförda av konstnär Regina Kylberg – Bobeck.
Timglaset skänktes 1780 av handelsman Eric Wennerholm, Göteborg.

DSC_0146-003PicMonkey CollageRegina Kylberg – Bobeck har även målat den vackra rullgardin som i dag hänger på södra väggen i långhuset.

DSC_0137-003

Det finns flera trädskulpturer i ek som härstammar från 1400-talets altarskåp. Gud Fader samt ett manligt helgon med turbanliknande mössa och ett kvinnligt helgon med ringlande lockar.

PicMonkey CollagewMånga vackra textilier förvaras i sakristians textilskåp.
1945 skänktes en rikt broderad mässkrud av syskonen August och Selma Nilsson, Digrid.

DSC_0120-002

Kyrkan har också under åren kompletterats med antependier och mässhakar i kyrkoårets olika färger, gåvor från föreningar och enskilda.PicMonkey Collage6

Ett  processionskors snidat i trä av Wilhelm Lund, Friel.

DSC_0149-003

Flera vackra ljuskronor finns i kyrkorummet.

DSC_0099-002DSC_0094-002

och en 7-pipig ljusstake av järn, troligen medeltid har sin plats i det vackra fönstret i sakristian

DSC_0111-002Ny orgeln anskaffades 1958, en piporgel med 8 stämmor, byggd av orgelbyggare Orvar Smedman, Lidköping. Fasaden är ritad av arkitekt Adolf Niklasson.

Friel_Friels_ka_20140320_lv_f_h1998 genomfördes en stor restaurering av Friels kyrka. Bland annat långhus och korfasaden omputsades och kalkavfärgades. Kalkmålning av golv, tak och väggar. Bänkarna målades. Utbyte av elsystem och elvärmesystem.

DSC_0154-004Kyrkan omhägnas av kyrkogården denna i sin tur är omgiven av åldriga ekar, som ger Friels kyrkogård dess särprägel.

test

Ekarna bestånd var under senare hälften av 1800- talet allvarligt hotat.

1859 skulle yttertaket till kyrkan läggas om, man funderade då på att ta virket till yttertaket genom att fälla en del av de gamla ekarna. Vid gällstämman* i november 1859 uppträdde kapten L.W. Kylberg kraftigt till ekarnas försvar ”han försäkrade att låta ekarna stå under hans lifstid”.

Beslutet blev att uppskjuta reparationen av kyrkans tak som senare genomfördes 1861 utan att använda ekarna.

DSC_0025

10 år senare var det aktuellt med reparation av kyrkan invändigt och för detta önskade man använda ekarna om man planterade nya.
L.W Kylberg hade nu gått ur tiden, men sonen, direktör Ivar Kylberg protesterade. En kommitté tillsattes för att utreda frågan.

DSC_0053

Man kom fram till att bara 13 av de 31 befintliga ekarna skulle få stå kvar. Kylberg erbjöd sig då, att om man helt avstod från avverkning, lämna 13 fullgoda trän av sin vindfällda skog som bidrag till kyrkans reparation. Än en gång räddades ekarna.

DSC_0050

1881 ventilerades åter frågan men då beslöts
”ekarna å kyrkogården icke skola fällas eller gallras”

Uppenbarligen har dock avverkning skett någon gång… 

DSC_0049

När jag stänger kyrkgrinden och lämnar Friels kyrka kommer en gammal schlagertext upp i mitt huvud

DSC_0063

Under ekars djupa grönska
vid den gamla sockenkyrkan
Är det alltid lugn och frid
från vardagens strid.
Sorgsna tankar finner glömska
vid den gamla sockenkyrkan.
Ty där finns den lilla stig
där jag mötte dig.

DSC_0018

friel 2

Tack Gudrun för att du öppnade kyrkan, visade och berättade för mig om Friels historiska skatt.

Text/foto Raina K

*provisor = apotekare
*gällstämma = kallades före 1862 en sockenstämma, som var gemensam för alla de socknar som hörde till samma pastorat (gäll).

GRÄSSLÅTTER VID STENKULLEN

Under veckan som gått har ett duktigt arbetslag från Lidköpings kommun skördat gräs, buskar och sly på fornminnet Stenkullen i Tun

DSC_0029

Det är Länsstyrelsen Göteborg under Kulturmiljöenheten som finansierar skötseln av Stenkullen och det är Vägföreningen  i Tun som ansvarar för att platsen är fin och välvårdad med bl.a gräsklippning, hamling av träd, skötsel av parkeringsplatsen och att soffborden kommer ut till turistsäsongen.

DSC_0033

Tuns vägförening ansvarar också för Valborgsmässofirandet vid Stenkullen. Under februari – april är det nämligen fritt fram för fastighetsägarna i Tun att lägga sitt trädgårdsavfall på majbrasan vid Stenkullen.

061

På sensommaren när de flesta blommor och gräs blommat färdigt och släppt sina frön tar Kulturmiljöenheten hjälp av Lidköpings kommun med slåtter av gräs och röjning av buskar och sly som växer runt och på Stenkullen.

PicMonkey Collageq

Och nu var det alltså åter dags för det duktiga arbetslaget från kommunen att göra det vackert runt och på Stenkullen.

ggg

Här är  Kristian Karlsson i arbete med att köra slåtterbalken

PicMonkey Collage

Efter slåttern samlas det avslagna gräset ihop med denna vackra antikvitet

DSC_0052DSC_0049Det är mycket gräs som skall lastas, Johan Fredriksson och Stefan Sundbeck ser till att kärran blir fylld.

DSC_0017medan Ingemar Grönqvist kör fyrhjulingen

DSC_0021DSC_0003-002

När gräset är färdigt  är det dags att röja sly och buskar innan man transporterar allt till förbränning.

DSC_0028

Tunborna säger tack till Ingemar, Johan, Stefan, Kristian och arbetsledare Kennet Claesson för fin arbetsinsats på Stenkullen!

Välskötta forminesområden är viktigt för besöksnäringen, människan och kulturarvet.

stenkullen 5Text/Foto RainaK

 

SKÖRDETID

Den mogna rågen skimrar
som gull i kvällens glöd,
och liv och hälsa ångar
ur axens överflöd;
och frukt och frö i mognad
sig tynga emot jord
att råga korg och binge
till fatabur och bord
Pälle Näver9438521164_7d988f48a8_b

Axen fullmogna nickar och vajar i vinden, nu är det hög tid för bönderna att skörda.
Men först måste vattenhalten i vetekornen vara den rätta.

Bröderna Erik o Carl Björnson kollar och mäter.

DSC_0105

DSC_0117-001DSC_0109Tyvärr för högt värde efter gårdagens regn
så den nya stora tröskan får stå still ännu någon dag.

DSC_0071DSC_0086Äntligen bjuder vädret på sol och en lätt vind och nu kan skörden bärgas hem.

DSC_0003

DSC_0041

DSC_0028

Snart är stubbåkrarna ett minne blott och istället plöjd jord och svart mylla.
Det minner också om vad bruket av jorden egentligen innebär, vårt dagliga bröd.

DSC_0058

Tun -Tunbygden tackar bröderna Björnson för besöket

DSC_0102

När jag lämnar ser jag hur tröskan sakta försvinner i ett dammoln mot horisonten.

DSC_0082

Slå an din stämda lyra,
du muntre bondpoet,
och ströva med din flicka
kring månlyst sjö och vret!
Än hägnar mogen sommar
din sång och giljarfärd,
än är det långt till brittmäss
och höstens frusna fjärd.
Pälle Näver

Text – foto/Raina K

TIPSPROMENAD

DSC_0044

På måndag den 17 augusti
är det åter dags för arrangörerna av Tipspromenaderna i Tun
att sätta upp frågorna,
koka upp kaffet och ta fram fikabrödet

003

För då går starten av höstens första tipspromenad
vid Rektorsbostaden i Tun.

DSC_0009

Stat som vanligt mellan 18.00 och 18.30. Sedan är det bara att klura, fundera och svara på alla trevliga frågor.

012

Så här såg det ut vid inför första promenaden i våras när några av arrangörerna planterade blommor utanför Rektorsbostaden till glädje för besökarna.

DSC_0187Välkommen på måndagkväll till en trevlig samvaro!

Foto/text Raina K

DÅ KÖR VI IGÅNG IGEN………

Nu är jag och Tun – Tunbygdens hemsida tillbaka
efter några veckors ledighet från penna och kamera.
Jag hoppas ni har haft en underbar sommar trots att sommarvädret inte går till historien som den bästa.

031

Inlägget idag kommer att handla om Silvii skola och Jonas Silvius.

Det vitputsade K-märkta skolhuset byggdes 1781 efter ritningar av Olof Tempelman. Namnet har skolan fått efter prosten Jonas Silvius som bekostade bygget av skolan.

DSC_0020

Prosten Jonas Silvius föddes den 30 november 1697 i Öttum. När han var nio år bönföll han sina föräldrar att få gå i skola men föräldrarna hade inte råd att låta Jonas studera och ansåg sig också behöva sin son hemma på gården.
Först vid 14 års ålder fick Jonas börja vid skola i Skara och efter tretton års studier reste han till
Kung. Akademin i Uppsala där han studerade teologi. Samtidigt tog han namnet Silvius efter fars syssling prosten Silvius i Dala.
Efter avklarade studier arbetade han sedan i olika församlingar som vice pastor.

DSC_0254

1759 fick Tuns församlingen en ny kyrkoherde, Jonas Silvius. Församlingen var inte okänd för honom eftersom han tidigare under några år arbetat där som vice pastor. Jonas var ogift och 62 år när han kom till Tun.

210904149_1c9ccee6-04ad-4e18-8e77-12b1e36a1f9c

Barn och ungdomars undervisning och fostran låg honom varmt om hjärtat.
Vid en sockenstämma 1760 tog Silvius upp att det krävdes en läromästare, som kunde lära barnen
”läsa i bok”. Som lön skulle denne erhålla en halv skäppa korn för varje barn som lärde sig läsa rent innantill, dels klockarlön i alla
tre socknarna (Tun,Friel o Karaby)

080 066

På Jonas Silvius förslag startade en barnskola i Tun 1763 som kallades ”svenska skolan”.
1765 inrättades även ”en högre skola” även kallad ”latinska skolan”.

064

 I samband med skolverksamheten såg också Jonas Silvius till att det fanns en ”bespisning för fattiga barn”. Nog så anmärkningsvärt för den tiden.

088

Under slutet av 1770 talet planerade Jonas Silvius för ett nytt skolhus i Tun. Detta blev dock ej klart förrän efter Jonas Silvius död.
Ritningarna av Silvii skola är gjorda av professor i arkitektur Olof Tempelman och godkända av Konung Gustav III.

PicMonkey Collagea

Beskrivning av skolhuset enligt protokoll 1781:
Huset är 26 alnar långt,16 alnar brett och höjden 6 3/4 alnar. Uppfört av tegel med stenfot av gråsten.

DSC_0001

Taket är brutet och täckt med skiffer. På vardera sidan av byggnaden finns en ”vindskappe”( vindskupa)

DSC_0010

Vid ingången finns en täljstenstrappa med tre trappsteg.

DSC_0015och ovanför dörren finns följande inskription inhuggen i täljsten med dels förgyllda, dels vitmålade bokstäver.

DSC_0014

Skolhuset inrymde Folkskola från och med 1842 ända fram till 1950.
Under senare år har skolhuset renoverats och ägs idag av Silvii stiftelse och disponeras av Tunbygdens Hembygdsföreningen.

024PicMonkey Collagetun kök

I Silviiskola finns hembygdsmuseum och konstnärinnan Regina Kylbergs akvareller att beskåda. 

DSC_0275

DSC_0271 DSC_0290 DSC_0289 DSC_0287

032

Detta var en kort sammanfattning av Jonas Silvius liv och Silvii skola vill ni läsa mera om Jonas och skolan kan ni besöka Biblioteket i Tun och låna hembygdsboken Tun – Friel – Karaby.

DSC_0222-002Eller gör ett besök på Silviiskola och Hembygdsmuseet som är öppet för dig
söndagar jämna veckor kl.13-16. 

Text o foto/Raina K

LATA SOMMARDAGAR

Nu tar Tun och Tunbygdens hemsida
sommarledigt några veckor.

ppHemsidan önskar alla vänner
goda sommardagar där ni…..
hämta krafter på en solig strand där bara måsarna väcker er tillbaka till verkligheten.
Låt tidens stress rinna ur er kropp i ett enda andetag.

218

Livskvalitet må vara ett uttjatat begrepp – men nog är det just innehållet och livsrytm det handlar om.
Att ge sig tid…..  En bristvara i våra dagar, när även den lediga tiden ofta används till att hinna med sådant som skjutits på under året.

076Kära vänner…
ta vara på sommardagarna, ta ett morgondopp, bygg sandslott, fixa grillkvällar och
tänk inte så mycket på morgondagen.
Njut varje minut av den vackra tiden
och av varandra
så ses vi snart igen!

366

/text o foto Raina K

SÅ VAR DEN ÖVER…..

Flygdagen
som många kommer att minnas ……

för alla duktiga piloter och den häftiga flygshowen

PicMonkey Collage1

DSC_0052

för väntan och långa bilköer

PicMonkey Collagej

för den varma dagen

PicMonkey Collage6

för alla tusentals besökare och alla glada möten mellan människor

PicMonkey Collagebäst1

för den störste av dom alla

PicMonkey Collagestörst

för den höga ljudnivån

PicMonkey Collagehhhkkkkkför de långa kameraobjektiven

PicMonkey Collage2

för alla flygnördar

PicMonkey Collage jg

och för oss Tunbor en annorlunda dag då ca 50 000 människor i sina fordon i knapp krypfart  passerade genom vår kyrkby Tun. 

Text o foto/Raina K

FLYGDAG NÄRA

FS

Nu närmar sig den stora flygdagen på Skaraborgs flygflottilj F7, med överljudsfart.
Detta märks och hörs för oss som bor grannar med Såtenäs Flygflottilj.

DSC_0090

Piloterna tränar flitigt hela dagarna

DSC_0075

DSC_0091-001DSC_0082En fyrgrupp Jas drillar positionerna

DSC_0007

Även en Glada testar att öva med de stora hökarna

DSC_0135Också på marken märker man av att något är på gång.
För att kunna ta emot den stora anstormningen  av tusentals bilar har åkrar iordningställs för parkering utanför flotilljområdet.

DSC_0050

DSC_0047

Flygflottiljen rekommenderar att ni kommer i god tid!
Det är risk för köbildning till och från evenemanget.

DSC_0059Information angående tillfartsvägarna under flygdagen

199

Lidköpingsvägen förbi Gammalstorp ( Väg 2556 )

Används som huvudtillfartsväg. Är öppen för trafik till och från flottiljen under hela dagen.

Tunvägen mellan Lidköping och Tun (Väg 2559 )

Öppen för trafik till och från flottiljen under hela dagen.

Tunvägen mellan Grästorp och Tun ( väg 2559 )

Kommer att stängas av i höjd med Karaby under stora delar av dagen. Det kommer alltså inte vara möjligt att nå flottiljen denna väg under tiden vägen är avstängd.

DSC_0061

Från Till Anmärkning
Morgon 10:00 Öppen för tillfart
10:00 11:45 Tidvis avstängd
11:45 15:00 Helt avstängd
15:00 16:00 Tidvis öppen för utfart
16:00 Öppen för utfart

Ställplats
för dig som tänker komma med husbil eller husvagn finns ställplats vid grusparkeringen väster Tuns församlingshem, Såtenäsvägen 3.
Lo 58.25.856
La 12.44.142

DSC_0137 kopiera

Flottiljen slår upp sina portar för allmänheten
klockan 09.00 och stänger området kl 17.00.

DSC_0055

Flygprogram mellan 10.00 -16.00.

DSC_0036

 Mer information hittar du här:

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/uppvisningar-och-evenemang/flygdagen-2015/

DSC_0190

Text o foto /Raina K

TUNMACKEN

Tunmackens ordförande Clas-Göran Malm informera här med text och bild från Tunmackens årsstämma samt en arbetskväll.

P6100007Tunmackens årsstämman ägde rum torsdagen den
10 juni på Mäjens Glass, Håle där 19 medlemmar var närvarande.

P6100008

Årsstämman hade sedvanliga mötesförhandlingar där styrelsen blev omvald och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014.

P6100010Styrelsen kommer att arbeta för att Tunmacken skall bli självgående, idag köpes en del tjänster från Tuns lanthandel.

P6100009Efter mötesförhandlingarna bjöds de närvarande på hemmagjord äggmacka med bacon.

P6100011

P6100012Städkväll vid Tunmacken.WP_20150624_004

Den 24 juni hade Tunmacken arbetskväll. Där man bl.a  rengjorde tanken utvändigt från diverse beläggningar.

WP_20150624_001

Kvällens arbetsgrupp bestod av Clas-Göran Malm, Lars och Karl Gunnar Eklöf samt Stefan Petersson

WP_20150624_007Foto C-G Malm